Kapitel 19: Kylan finns kvar

Vaknade tidigt idag. Skulle lämna dottern på skolan då sambon började på jobbet redan klockan 6.00.

Vi fixade oss i ordning och dottern min var ovanligt snabb med att klä på sig och äta. Hon borstade tom tänderna utan att bråka.

Vi gick ut och dottern satte sig på cykeln och började trampa. Jag insåg snabbt att hennes cykel är i minsta laget. Herre gud vad hon har vuxit på ett år. Måste säga till mion far att han hjälper mig att fixa min gamla lilla cykel som jag hade när jag var liten.

Nåväl, jag gick/sprang jämte henne hela vägen till skolan. När jag kom fram var jag så kall om mina öron att det värkte i huvudet. Kallt.

Nu när jag väl är hemma och ska sätta på en kopp kaffe känner jag fortfarande av kylan.

KAAAAALLLT

1 kommentar:

  1. Oh brrrrr... sounds freeeeezing!
    Inte JÄTTEvarmt här heller... men man kan gå till jobbet i lugn och ro och inte frysa ihjäl iaf. :)

    SvaraRadera