Styrka...


Ja ni, vad ska jag skriva. Ibland är det här med vänner ett väldigt svårt och komplicerat kapitel.

I mitt liv så är det som så att jag fått kämpa som ett djur för att nå dit jag är idag. Jag trivs med livet och alla jag har omkring mig. Jag är en människa som inte ödslar energi på det onödiga som att gå och vara arg och irriterad på andra människors idioti. Problemet ligger hos dem. Inte mitt och inte värt att bry sig.

Sen kan det vara så att man blir krängt för den person man är. Man blir sparkad på. Vad gör man då? Hur mycket ska man tåla? Jag tål mycket. För mycket kanske men min filosofi är ju att problemet ligger hos den andra. Att man ser mig som ett hot eller något.

Det som känner mig vet att jag aldrig gör något för att skada någon. Jag hjälper och tänker på folks välbefinnande ständigt. Men tänker någon på mig?

Det finns inget eller inga ord som skulle bryta ner mig. Bara om någon är elak mot min dotter. Skulle vara det men vad ska jag göra där? Klå upp en 5 åring. Skälla ut han. Nej så är det inte. Jag är där för min dotter. Pratar med henne och får henne att känna sig trygg i mig. Sen kan jag säga till den som varit elak att han måste be om ursäkt.

Jag lever för att se lycka i andra människor. Då mår jag bra. Jag mår bra av andras lycka. För att nå dit jag vill trampar jag aldrig någon på fötterna. Jag är lugn, jag känner av folk på ett bra sätt. Jag har en egenskap som är väldigt bra. Jag har en otrolig empati för andra människor. Jag har otroligt mycket tålamod men när det brister är det lite synd om den som är bredvid just då. Den kan åka på allt som samlas.

Nu är det så att jag har en vän som mår ja vad ska man säga...inte så bra. Jag kan inte ta bort det onda men jag kan finnas där. MEN, jag kan inte hjälpa någon som inte vill bli hjälpt. Och om du bestämmer dig för att bli hjälpt så måste du någongång visa att det blir resultat. Då levererar du lycka till mig. Just nu vet jag varken ut eller in. Jag är så splittrad. Till och med sviken. Men jag klarar mig...bara borsta av axeln..problem ligger inte hos mig och så kan vi gå vidare....

Ny dag nya bekymmer....tar min kaffekopp och går ut i trädgården och njuter av det goda i livet.

Livet är till för att leva så njut!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar