Underbart

Försöker att vara positiv jämt men inte tusan fungerar det bra. Började morgonen och försökte skina som en sol. Lyckades ganska bra faktiskt. ;0)
Gick sen till bussen och fick stå och vänta ett tag. Blev lite stressad av det men jag fortsatte le mot alla. Kom fram till Gullmarsplan och vad händer.

-Jo det är är stopp i trafiken på gröna linjen. Kanske inte stopp men det gick trögt. Dessutom hamnade jag ståendes i en karls armhåla och där luktade det inte Yummy. Det värsta var att vi alla stod som sillar inkilade i alla utrymmen som normalt sett brukar finnas där. Jag trodde att jag skulle dö.

Gick av tåget och började så smått skratta åt mig själv. Nä idag ska inget dra ner mig. Dock har allt bara gått mot mig. Tur att jag har kärleken i behåll. Det får mig att le.

Sen har jag uppfostringsvecka här hemma. Antonia måste lära sig att man tjänar på att vara snäll mot mamma. Det värsta är att hon testar mig hela tiden. Kul när man har en le-dag idag.

-Antonia lyssna på mig. Du måste ta på dig jackan och skorna. Det är faktiskt ett måste om du inte ska bli sjuk. *fånigt leende*


-Mamma, jag vill inte ha jacka. Det är ju så varmt. Jag vill vara sjuk för då får jag vara hemma,

-Antonia lyssna nu. Du måste vara snäll. Du vet ju att mamma har varit sjuk så jag orkar inte att du bråkar med mig just nu. Sätt på dig jackan, skorna och byxorna som du just tog av dig. Det är inte sommar. *ler ännu mer falskt samtidigt som jag håller på att explodera av ilska*


-Mamma, jag vill inte. Du är dum. Nu får du flytta. Vill inte ha dig som mamma.
Jag ska lämna dig till ett annat dumt barn.

Tänker efter lite. Vem är det som är dum? Hon eller jag? Vilken synvinkel ska man se det ifrån? Jag vill ju inte att hon ska bli som den där karln som stuttsar omkring i stan med magväska och kortbyxor i 20 minusgrader. Hua...

Antonia såg i alla fall första snön på plattan i lördag. Hon ville åka pulka. Jag sa att hennes gudmor malin skulle åka in till stan och titta på när de åker bräda. Antonia ville också se men jag hade inte riktigt ork att stanna. Dessutom mycket folk.
Det hela slutade med att Antonia ringer för första gången till en annan person än mamma, pappa och farmor. Hon ringer malin och frågar om de åker pulka. Sen efter samtalet satte hon på sig jacka och skor ifall malin skulle komma och hämta henne.
Ungen mammas. Hon somnade med kläderna på. Så söt. Tror nog att det blir en snowboard flicka av henne lik hennes gudmor.


Nåja, sitter här och ler just nu medans jag skriver. Tänk positivt

Love

1 kommentar:

  1. hihihi...kan inte säga emot dig Fia...har ju försökt få upp er till fjällen varje vinter..men icke..
    får bli ändring på det!!

    Antonia kanske ska bli medlem i vårat snowboardcrew...hon hjälpte ju "våra" snowboard killar med snön i lördags =)

    Imorgon blir det fika *jippie*

    SvaraRadera